I bland undrar jag över hur det kunde bli så här? Vad var det som gjorde att livet blev så här, att jag blev så här? Eller hur vänner plötsligt fanns för att sen försvinna eller hur ett intresse kan ta över livet så totalt?

När jag höll på med hästar var min "bekantskapskrets" betydligt större än va den är nu. Trodde att det var vänskap men det verkar det inte vara eftersom de plötsligt inte finns i mitt liv. Precis som om jag inte behövs längre eller som om jag inte fyller ngn fuktion när jag inte håller på med hästar längre. Jag saknar hästarna men  saknar även den vänskapen som fanns med där.  

Eller en del kursare som man trodde var riktig vänskap som bara försvann iom examen. En del visste jag att det skulle bli mer sporadisk kontakt men att vänskapen skulle finnas kvar medan andra trodde jag faktiskt att jag skulle ha vidare kontakt med.

En del intressen har tagit över mitt liv totalt eller iaf bitvis. Det tycker jag iof är kul men samtidigt otroligt jobbigt. Eller det där var nog inte riktigt sant, ska försöka förklara hur jag menar. Jag älskar min träning och det är mitt val att lägga så mkt tid på det, ingen pressar mig. Det är bara det att jag upplever att det tar mer tid än vad det gjorde närjag höll på med hästar. Förmodligen för att jag kombinerade intresse med att umgås med vänner, nu är jag ju ensam när jag tränar. Så när jag tränar måste jag välja bort att umgås med vänner vilket jag kunde kombinera med hästarna innan. Kanske läge att gå med i en klubb?

Finnaste håller ju på med thai och det är verkligen kul. Kan ibland bli avundsjuk på gemenskapen fighter emellan samtidigt som jag kan tycka det är så otroligt skönt att inte ha ngn klubb...Ganska dubbelt det där! Bör dock poängtera att alla fighters alltid har varit väldigt trevliga och snälla mot mig.

En annan sak som även det gäller träningnen är maten. Finaste måste äta bra för att hålla vikten och jag "måste" äta rätt för att få ut så mkt som möjligt av min träning. Det är bara det att allt kretsar runt mat, träning och vikt. Det är en av de stora anledningarna till att jag tycker det var så otrologt skönt i söndags! I söndags var det dagen efter fight vilket innebär att Finaste kan äta vad hon vill, hur mkt hon vill, när hon vill. Det gjorde vi också, vi åta bullar till frulle, godis underdagen och god mat hos far som innehöll potatis. Det var helt ljuvligt gott! Det var sååå lyxigt att endast behöva tänka på vad man ände för just då för stunden. Det var precis som förr... Kan sakna det så otroligt mkt, att inte behöva tänka på hur allt påverkar träningen eller vikten (gäller främst Finaste pga viktklasser i thai).

Även om vikten är viktigast för finast påverkar det även mig.  Jag skulle aldrig sitta och äta onyttigt framför henne när hon inte kan äta. Jag skulle aldrig laga mat som hon inte kan äta, oavsett om fight närmar sig eller inte. Så de som säger att det bara är tränare och fighters som spelar roll i thaien vet inte vad de snackar om! Visst det är fightern som gör jobbet i ringen och det är tränaren som förbereder fightern fysiskt men det är ett team bakom som inte alltid syns...

Förstå mig rätt, jag gör allt detta för att jag vill, tro inget annat. Vidare vill jag än en gång påpeka att det som jag skriver här är MINA tankar och åsikter som bygger på MINA erfarenheter och MITT sett att se saker. Säger inte att det som skrivs här är det enda som är sant och riktigt, bara att det är mitt sett att se världen oc mina upplevelser. Det är ingen annan som säger vad jag ska skriva och inte skriva. Bara så det är klart!